tisdag 20 augusti 2013

Hotell mys

Myser med mig själv på hotell, finaste rummet jag någonsin bott i för en natt.
Några har jag testat genom åren även om jag inte är något hotell proffs.
För att toppa egenmys kvällen får det bli sushi i sängen.




söndag 18 augusti 2013

1a gången



Så var det första gången för mig att bryta ett lopp, starta en Ironman, leda hela loppet i 2 mil..
Ja, så många 1a gångs grejer har det varit..en sak i taget.
Ironman:
Starten var magisk, all adrenalin som fanns i luften från nästan 2000 män, killar damer och tjejer som skulle ge sig ut på en nästan 4 km lång sim och slåss tur i det 20 gradiga vattnet. Vinden var byig ifrån Sydväst så vågorna gav med skjuts den första biten. Gissar att jag hade lite extra nytta av dem då jag tränat så mycket i lite tuffare förhållanden. Alla vi 4ra hade bestämt oss för att starta i 1.30 gruppen jag var lite osäker på hur snabbt jag simmar så jag ville vara lite defensiv och så var jag rädd att bli översimmad, trängseln är total. Jag och Paula gjorde som vi bestämt medans Liselott o Anna placerade sig längre fram i gruppen. Det visade sig att vi som valde att starta lite längre bak i gruppen fick en betydligt bättre och inte fullt så kaotisk simtur. Min tid blev 1.22 vilket jag är kanon nöjd med då min förhoppning var att klara simningen på 1.30
Sedan fick jag vänta lite på Paula i transition för att vi bestämt att följas åt över Ölandsbron. Vips iväg på cykel grym känsla i kroppen, jag som oroat mig för att jag skulle ha tränat för lite. Härligt pigga ben! I mitt huvud mal... nu vet du att du ska stiga av i Mörbylånga och det håller du dig till. bara så du vet om och om igen fick jag tala förstånd med mig själv.
1a gången att bryta ett lopp:
Väl i Mörbylånga gör jag faktiskt det jag bestämt och håller mig till planen och bryter. Fantastisk service i Aid stationen. Sjukbilar, service och massor med omtanke från alla funktionärer. Men jag som inte kände mig ett dugg sjuk ville helst om jag fick cykla tillbaka. Efter några telefonsamtal till tävlingslednignen får jag ett ok och kan sticka i väg på cykel rakt in mot mål. Grym medvind i ryggen och nöjd över att ha hållit mig till planen ger jag mig i väg tillbaka mot Kalmar. Förmaningen från tävlingsledningen var att jag skulle cykla lugnt och försiktigt... de kan de glömma.
I ledning:
Jag har cyklat knappt 4 mil, eliten har cyklat ca 10 mil då vi möts upp på väg mot Kalmar jag är pigg som en mört och gillar läget. jag får leda loppet i ca 2 mil häftigt! All publik jublar (även om det känns lite lurigt) och många tjoar om att det är en tjej i ledning. Men när vi vänder upp mot Ölandsbron har jag inte en chans efter att ha snittat 42 km/h i medvinden får jag nu kraftig sidvind och blir lite rädd så jag vågar inte ligga kvar i bågarna. Elitgänget drar snabbt förbi och poliser, filmteam och motorcyklar lämnar mig efter sig... men det var häftigt! det där händer nog aldrig igen.
Väl inne i transition avreggar jag mig måste behålla chippet på för att jag inte vill hämta ut cykeln.
Service i avregistreringen
Eliten in för växling från cykel till löpning

Äter, för nu är jag hungrig!




Mums! buffe är inte så dumt.


När tjejerna kommer in för löpning står jag beredd i Aid Station nr. 7 den enda som man får langa/ suporta i.

Anna Hull
Vilket fantastiskt minne för livet!




torsdag 15 augusti 2013

På plats

Så då är vi alla på plats i Kalmar.
Vi har hunnit med inköp, registrering och en härlig middag med mumsig lax som Paula gjort.
Jag har avundsjukt fått se på när Liselott packat påsar vit, röd o blå.. Lite sorgligt.
Vi har bestämt simgrupp till 1.30
I morgon blir det bara lite lätt cykel + 15 min löpning för att känna på kroppen.


Racepac

Så nu är allt med hoppas jag...

onsdag 14 augusti 2013

Sista passen innan avfärd mot Kalmar

Så nu var det gjort..
Sista passet innan Kalmar!
Kroppen känns stark och simningen flyter fint i vattnet. Lite konstigt att jag inte känner mig orolig för att förlamningen ska slå till igen när jag ligger där o vevar på, men jag kände verkligen efter. Nej rädd är jag inte. Skönt.
Nu ser jag bara fram mot morgondagen. Planen är att lämna Skurup vid 9.30 köra norrut och plocka upp Liselott för att sedan köra mot Kalmar för lunch och hämtning av sartbevis.
Kvällen blir det gemensam Ironlady middag och prerace meeting. Nära nu...
Mitt beslut att endast köra simningen ligger fast.. men man vet aldrig cykel och löparkläder hänger med i packningen.....


måndag 12 augusti 2013

Vilken dag!

Oj, oj
Nu har syrran o jag ett tv-program!
Från att bara vara fantasi till att bli verklighet. Åtminstone på planerings stadie.
Får bli inköp av filmkamera.
Sthlm T/R


söndag 11 augusti 2013

Russinen ur kakan?

Det är ovant för mig..
Att hitta på hyss, jag lider ju lite gran av duktigthets syndromet och då är det inte ok.
Inte ok att stanna hemma från jobbet, även om man har fått en ansiktförlamning.... nej då, till jobbet går man.
Men nu har jag varit hemma två dagar, torsdag och fredag. Plötsligt fick jag lite egen tid hann springa en härligt kuperad runda i Mölle ska se om jag kan få med lite bilder..
Tankarna fick utrymme..
Detta har jag kommit fram till.
Ironman blir russinen ur kakan, jag tänker vara med på starten och simningen om jag får ett ok från tävlingsledningen att starta. Då får jag uppleva den härligt pirriga känslan som bara en stor start kan ge, samtidigt som jag inte pressar min kropp för mycket i den situation som jag befinner mig i. Efter alla funderingar så har jag kommit fram till att det är inte värt att riskera sin hälsa för en tävling.
Samtidigt vill jag inte missa allt.. har ju kämpat och tränat mer än ett år för att vara redo inför Ironman.
Känner mig helt tillfreds med det här beslutet, inte ens besviken.
I alla backar och längs stranden i Mölle kom jag dessutom fram till ett beslut som har legat och malt alldeles för länge i mitt huvud. Jag ska satsa på mitt företag!! och det minst 100%
Det känner jag mig också glad för att jag har blivit klar med, så som jag har velat hit och dit.
Men om jag inte satsar nu -när ska jag då göra det? jag har ju mer uppdrag än jag behöver så nu blir det 100%!!
 Så fint! naturen är så annorlunda mot vad jag har vant mig vid. klippor, branta stup, grön hed, ögat och sinnet får allt det behöver av naturen.
 Kaprifolen doftade i den tidiga morgonen.
 Mölle fyr.
 Helt ensam var jag inte...
Hade tänkt avsluta med ett dopp... men jag var för feg. Vågorna slog hårt in mot land.
Nu tänker jag avsluta... mer rapport kommer! tänker ta en runda löpning för att avsluta med en tur i grustaget (simma)

tisdag 6 augusti 2013

Cykel

Testade på vägen hem kändes bra i kroppen men det var tufft för ögat. Eftersom jag inte har full koll på blinkning o inte riktigt kan blunda helt blir det hemskt torrt i ögat. Kanske kan jag se ut som en sjörövare o köra med en lapp för ögat. 
Den nya sadeln som jag nu fick testa för första gången kändes finfin i tri position men lite hal och bred att sitta mer upprätt på. Testar att köra ett pass i morgon också. 
Mysigt att ha mamma här vi har pysslat i köket tillsammans. Syltat o saftat. Mysig kombo med tri träning och bondmora pyssel.
Tog fogsvansen o sågade av en hjort skånk (fryst hel del) som blir middag till alla i trösket i morgon. Nä nu får det vara kväll.

Diagnos

Så äntligen, efter en vecka och 2 dagar så får jag svar på proverna.
Ingen fara med mig jag har inga dåliga värden för utom mitt låga HB på 93 annars ser allt fin ut.
Får träffa läkaren på Öron Näsa Hals som precis klarat en Olympisk distans på AXA tri i Malmö på en fin tid under 3 timmar. Dessutom visar det sig att hennes man kört Kalmar Ironman.

Du har koll på din kropp, prova två träningspass känns allt bra kan jag inte se något hinder för en start i Kalmar Ironman.
Men känner du minsta försämring eller att något känns domnat bryt och starta inte.

Vilken vinstlott på en måndag em!!

Frisk och nästan startklar...

I dag ska jag testa att köra 1 km sim på lunchen ska inte ta någon tid utan bara känna hur det känns i kroppen.
I em om allt känns bra så tar jag cykeln hem så har jag fått klämma lite på den nya sadlen också.
Lovar att lägga ut en bild på den..

MMMmmmm så skönt att det inte var något allvarligt -visst det kan ta upp till 6 månader innan symtomen är borta men vad gör det!
Glömde nästan.. Bells pares är min diagnos.

Dax för ett pass i havet!


torsdag 1 augusti 2013

Uppdatering!

Efter en helt magisk vecka med toppingträning så händer detta!!!????
Veckan inleddes med 2,7 mil cykel på måndagen. 2 mil långsam löpning mot jobbet på tisdagen vilket också innefattade en liten stunds fårjakt. 12 mil cykel i bra tempo under onsdagen + 6 st. 400 meters intervaller löpning på IP.
2,6 km. gruppsim på torsdagen, kändes fantastiskt bra! riktigt bra tryck i kroppen.
För att toppas med veckans tuffaste dag, fredagen 2 mil löpning till jobbet, 2 km sim i havet under lunchen (det var då det hände...) och sedan 3 mil cykel hem...


Nu då...???
Nu har jag fått en halvsides ansiktesförlamning.... snyft.
Jag märkte att något kändes konstigt när jag klev upp ur vattnet under fredagens lunchsim. munnen kändes stel och konstig liksom lite bort domnad. Jag funderade inte så mycket på det utan tänkte att det berodde på att jag simmat ett tag och att det var mycket alger i vattnet och att jag knipigt igen munnen allt jag kunde för att inte dricka för mycket av det smutsiga vattnet.
Men väl framför datorn var det alldeles suddigt på skärmen som om ögonen inte ställde in sig.. super läskigt!
Ville inte tro det men så var det kollade spegeln flera gånger.. jo höger sida är inte med i matchen..
Ringde Sjukvårdsupplysningen på lördagsmorgonen, tyckte att det var onödigt att störa på fredagskvällen då de säkert hade annat att göra. Under samtalet när jag förklarade mina symptom så av bröt de mig och ville skicka en ambulans, blev lite skraj men sa till SOS Alarm att det inte var nödvändigt. Så dålig kände jag mig inte.
Bakade klart frukost muffinsen och åt lite sedan bar det av mot sjukhuset.
Väl där gick det blixt snabbt, in på med EKG in med nål och in på eget isolerat rum. Förstod snart varför. Läkarna misstänkte hjärnhinneinflammation, den smittsamma varianten.
Efter ett helt gäng blodprover och ett läskigt ryggmärgsprov så var slutsatsen att det inte var hjärnhinne inflammation och jag fick lämna sjukan. Men inte var jag särskilt mycket klokare av det..
Resultatet nu är att jag får äta Cortison och järn i proverna kunde de se att mitt blodvärde var alldeles för lågt. 93.
Nu väntar jag igen.. hade hoppats att jag skulle få någon typ av råd och hjälp med hur jag ska tänka och planera inför Ironman. Men inte. Telefon rådgivningen i dag gav bara mer griller i huvudet..
Ingen träning möjligtvis en promenad, GÅ promenad! vad är det när jag borde ligga på sista topping veckan innan nedvarvningen?
I min desperation fick jag ett läkarbesök nu på måndag 14.20 jag både längtar och fasar..
Så där är jag nu,,